1. Start
  2. Hallwylska palatset – ny rikt illustrerad bok ges ut 16 maj.

Hallwylska palatset – ny rikt illustrerad bok ges ut 16 maj.

– Vi har länge saknat en bok med fina bilder från museet som berättar om varför makarna Hallwyl lät bygga sitt stadspalats, berättar museichefen Heli Haapasalo. Den 16 maj 1898 flyttade makarna in i palatset och den 16 maj 1938 öppnades museet för allmänheten. Dagen till ära bjuder vi alla besökare på entrén.Specialvisningar 30 kr.

Museet 75 års - jubilerar
– Vi har länge saknat en bok med fina bilder från museet som berättar om varför makarna Hallwyl lät bygga sitt stadspalats, berättar museichefen Heli Haapasalo. Den 16 maj 1898 flyttade makarna in i palatset och den 16 maj 1938 öppnades museet för allmänheten.
Välkommen till pressrelease av boken kl 10 den 16 maj. Dagen till ära bjuder vi alla besökare på entrén. Specialvisningar varje timme, kl 12,13, 14, 15 för 30 kr.

Ett händelserikt årtionde
Hallwylska palatset uppfördes under 1890-talet som bostad och företagskontor för Walther och Wilhelmina von Hallwyl och familjeföretaget Ljusne-Woxna Aktiebolag. Det var ett expansivt årtionde, när den svenska industrialiseringen tog fart, ett decennium med optimism och framtidstro, men även en brytningstid med uppbrott och nyorientering. Förvisso gick 1897 års Allmänna Konst- och industriutställning mest i traditionalismens tecken, men nya influenser började ta form.

Nya bilder av interiörer och exteriörer
Boken är rikt illustrerad med fotograf Ingalill Snitts bilder. Hon är specialiserad på arkitekturfotografi. Här har hon ställts inför uppgiften att på bild fånga stämningarna i en miljö från sekelskiftet 1900 som redan från början hade elektrisk belysning.Boken är formgiven av Elsa Wohlfahrt Larsson.

Initierade artiklar  
Fil dr Anne Sumner, lektor i konstvetenskap vid Högskolan på Gotland, ger i bokens inledning en konsthistorisk bakgrund till palats- och slottsbyggande under sent 1800-tal. Hallwylska palatset anses som en av de mest framträdande privatbostäder, som arkitekten – på modet – Isak Gustaf Clason skapat. Det är också ett av Stockholms sist byggda sk privatpalats.

1:e intendent Ingalill Jansson är redaktör och författare till merparten av bildtexterna. Hon beskriver bl a det nära samarbetet mellan byggherre och arkitekt och hur vissa utrymmen fick andra funktioner när Wilhelmina von Hallwyls samlande krävde allt större plats.

1920 skänkte makarna Hallwyl palatset till staten. Tio år senare dog Wilhelmina. Då hade maken Walther varit död i nio år. Och den 16 maj 1838 öppnades museet för allmänheten.

 


Hallwylska palatset – ny rikt illustrerad bok ges ut 16 maj.

Plafondmålning Perseus befriar Andromeda

Fotograf: Ingalill Snitt
I vardagssalongen finns plafondmålningen Perseus befriar Andromeda av Julius Kronberg 1918. Julius Kronberg, 1850 - 1921, tillhörde en av de mer framstående svenska konstnärerna från perioden 1870-1920.. Kronberg har dekorerat många kända byggnader i Stockholm.

Fontängruppen ”Neptunus”

Fotograf: Ingalill Snitt
1896 beställdes en fontängrupp till gården av skulptören Gusten Lindberg. Konstverket visar havsguden Neptunus, omgiven av gudinnor. Han står på en stor mussla och styr tre galopperande hästar, Det levererades tre år senare gjuten i brons hos Otto Meyer & Komp. Gusten Lindberg tillhörde den s.k. opponentrörelsen som motsatte sig Konstakademien.

Stora salongen

Fotograf: Ingalill Snitt
Både möbler och fast inredning i stora salongen visar att arkitekten inspirerats av den Tessinska guldbarocken i Stockholms slott. Wilhelmina kallade rummet för sitt eget Klondyke! Flygeln kommer från Steinway & Sons i New York. Clason fick i uppdrag att rita ett nytt fodral i stil med salongens inredning. Resultatet blev ett påkostat fodral med rutfanér och intarsia i olika träslag.

Stora salongen

Fotograf: ingalill Snitt
Det pampigaste rummet i palatset är Stora salongen. I blickfång på fönsterväggen mot Hamngatan syns en öppen spis i belgisk marmor. Över den finns en oval marmorrelief, av vit italiensk Carraramarmor. Reliefen visar Prometheus som ger människorna elden. Alla relieferna är skulpterade av Gusten Lindberg på beställning av Wilhelmina von Hallwyl.

Vardagssalongen

Fotograf: Ingalill Snitt
Vardagssalongen, som har ett stort fönsterparti och balkong mot innergården, användes av Wilhelmina som arbetsrum. Här tog hon även emot visiter. I det Hallwylska hemmet fanns inga bestämda mottagningstider men visiter skulle helst föranmälas per telefon eller påannonserade betjänten besöket med ett visitkort. Wilhelmina satt alltid vid kortändan av bordet mitt i rummet..

Fasad på innergården

Fotograf: ingalill Snitt
Fasad på innergården med fönsterparti och balkong mot vardagssalongen. Salongen var Wilhelminas arbetsrum och där hon även tog emot visiter.

Palatsköket

Fotograf: ingalill Snitt
Köket, som till hälften ligger under marknivå, var mycket modernt för sin tid. Redan tio år efter inflyttningen 1898 renoverades det och ersattes med kalkstensplattor, väggar med bröstpanel av ek och stora vita kakelplattor. Även taket kaklades med samma vita kakelplattor. Skafferiet fick ett inbyggt isskåp. 1929 inköptes två elektriska kylskåp.

Golvur i köket

Fotograf: ingalill Snitt
Golvur i köket är en sk Dalklocka, med urverk och foder från 1800-talets förra hälft. Urverket är tillverkat i Dalarna medan fodralet troligen är gjort i Ångermanland. Inköpt 1898 från en antikhandlare i Stockholm.

Egoismen

Fotograf: Ingalill Snitt
Denna bronsskulptur på piedestal är ett verk av parets mellandotter, Ellen Roosval, från 1920. Den symboliserar egoismens stora inflytande på den mänskliga rättvisan. Skulpturen står i tavelgalleriet i palatsets vindsvåning som Wilhelmina von Hallwyl lät inreda för att få plats med den växande samlingen av holländskt och flamländskt måleri

Sängkammaren

Fotograf: Ingalill Snitt
Sängarna, som är av samma modell som i gästrummen, är placerade i en grund alkov med omgivande garderober med insvängda dörrar. Möbleringen följer samma schema som i gästrummen, dvs. nytillverkade tvättbord, rakspeglar, schweiziska sittmöbler och svenska byråer från 1700-talets andra hälft. På väggarna syns väggtapeter målade på duk som föreställer romantiska flodlandskap på mytologiska teman.

Ett av de fem gästrummen

Fotograf: Ingalill Snitt
Gästrummen ligger i fil med fönster mot Hamngatan. Varje rum har en dörr till korridoren som går mellan gästrummen och sängkammaren plus en dörr till intilliggande gästrum, som gör att de kan kombineras i sviter. Inredningen är lika i varje rum I gästrummen förvaras också merparten av den samling av svenskt måleri som Wilhelmina ärvde av sina föräldrar och som de samlat under 1840-80-talen