Dramatiserad visning för åk 4 & 9 till skolprogram
Foto: Ola Myrin, Hallwylska museet/SHM (CC BY).
  1. Startsida
  2. Skola
  3. Skolprogram
  4. Skolprogram gymnasiet

Skolprogram gymnasiet

Kvinnlig rösträtt, bilden av svenskheten, herrskap och tjänstefolk. Elever i gymnasiet får gå visningar där vi kopplar dåtid med nutid och berör ämnen som kulturhistoria, socialhistoria, ekonomisk historia och idéhistoria.

Pris

  • Skolvisningar på plats eller live digitalt: 900 kronor
  • Inspelad digital skolvisning med dialog: 450 kronor
  • Dramavisningar för skola: 1 800 kronor
På platsDigitalt

Ebba och kvinnans politiska röst i frigörelsens tid

När kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt var Wilhelmina von Hallwyls äldsta dotter Ebba von Eckermann en av dem som klev ut i offentligheten.

Hon var en av Sveriges första kvinnliga studenter, engagerad i Fredrika Bremerförbundet, medgrundare till Moderata kvinnoförbundet och hade talang för att elda massorna. I visningen undersöks hur kvinnliga politiska pionjärer organiserade sig, utbildade sig och banade vägen för demokratisering i Sverige i en tid där många av de rättigheter vi idag tar för givna närmast framstod som en utopi.

Vi tittar på kvinnokampen ur en klassperspektiv där vi ser parallella rörelser, ibland i strid med varandra. Vilka lagar och begränsningar var viktiga att riva upp, för vem och varför? Hur skilde sig kampen för arbetarklassen och borgerligheten? Vem var den myndiga kvinnan, och hur borde hon framställas?

Boka visning

På plats

Herrskap och tjänstefolk – dramavisning

Hur levde Walther och Wilhelmina von Hallwyl i sitt palats? Vilka uppgifter hade de som arbetade i huset? Följ med på en visning om herrskap och tjänstefolk.

På platsDigitalt

Bilden av svenskhet

Nationalitet och identitet – hur var det att invandra till Sverige under nationalromantiken? Walther von Hallwyl gifte in sig i en av Sveriges rikaste familjer i en tid då nationalitet och identitet knöts tätt samman.

Från att ha kunnat byta nationstillhörighet genom att svära sin trohet till ett annat land, föddes nu individen in i sin nation. Nationalromantikerna sökte folksjälen i språket, naturen och kroppen och bilden av ”svenskhet” definierades. Vilka konsekvenser fick detta för den som var ny i landet?

Boka visning

På platsDigitalt

Möt Hallwylska museet – allmän husvisning

Eleverna får se hela huset och får en introduktion till rummen och dess funktioner samt en allmän introduktion till de personer som verkat i huset. Visningen utforskar herrskapets och tjänstefolkets olika villkor. Hur levde de i palatset? Vilka uppgifter hade de?

På plats

Kroppens allra hemligaste – visning med dramatiserade inslag

Kan den gamla moralen gälla i det nya, moderna samhället? Under det sena 1800-talet väcks sådan frågor både på teatern och i romanerna.

En visning med fokus på sekelskiftets litteratur. Under det sena 1800-talet var litteraturen en plattform för samhällsdebatt, dit även de utan rösträtt hade tillträde. Följ med på en vandring genom museet i den dåtida litteraturens ljus, som debatterar den gifta kvinnans roll, och konsekvenserna av att hålla unga kvinnor ovetandes om den egna sexualiteten.

Boka visning

På platsDigitalt

Under ytan vid sekelskiftet 1900

Vid sekelskiftet 1900 rådde strikta normer kring kropp, nakenhet, kön och sexualitet.

Den borgerliga kärnfamiljen var samhällsnorm och den grund som samhället ansågs vila på, och familjemedlemmarnas moraliska val vaktades noga. Följ med på en visning om hur det då kunde vara att avvika från det förväntade, söka sin egen väg och finna sin sanna kärlek.

Boka visning

På plats

Vilken tid – vilken stil?

Vad berättar gamla föremål? Följ med på en visning som undersöker rummens och möblernas olika stilar och status.

Föremålen berättar både om den tid och de villkor som gällde då de skapades. När det Hallwylska huset byggdes 1893–1898 stod hantverkskunnandet på topp i Sverige, och paret Hallwyls hem erbjuder en provkarta på det bästa som skapades vad gäller träarbeten, stuckatur och dekorationsmåleri.

Boka visning

På platsDigitalt

Skogen bakom palatset

Wilhelmina von Hallwyls far, Wilhelm Kempe, var en av de första aktörerna inom den svenska skogsindustrin. Kempe började med små företag som expanderade till sågverk och järnbruk. Familjeföretaget Ljusne-Woxna AB var en del av Sveriges industrialisering, som kom att förändra samhället i grunden. Låt oss berätta om denna förändring genom Hallwylska museets historia.

Skicka en bokningsförfrågan

Du kan välja mellan visningar som sker på plats på museet eller digitala visningar som strömmas. Välj enbart en typ av visning.

Du behöver fylla i allt som är markerat med *.

      Uppgifter om skolan

      Jag har tagit del av Statens historiska museers policy för behandling av personuppgifter och samtycker till att mina kontaktuppgifter samlas in och sparas i enlighet med dataskyddsförordningen.

      Tekniska problem formulär

      Har du problem att skicka din förfrågan eller inte fått svar inom 24 timmar kan du mejla bokning@hallwylskamuseet.se.

      Nyhetsbrev för skola