Dukat för fest!
Middagsbjudningarna på Hamngatan 4 gavs vanligtvis någon gång under januari till mars, ofta i februari. Det var då societeten var samlad i huvudstaden för att knyta kontakter och passade på att umgås. Paret von Hallwyl brukade ge två eller tre stora representationsmiddagar per år, med någon dags mellanrum. Vid middagarna deltog representanter från diplomatiska kåren, personer ur Stockholms societet och ibland även kungliga gäster som kronprinsen Gustaf Adolf.
Bjöd in till bal i palatset
Paret bjöd på mat även vid andra tillfällen än middagarna; till exempel i samband med bal eller musikalisk soirée. Vid vissa tillfällen bjöd de in till bal där ett 70-tal dansande par kunde vara inbjudna och då serverades supé.
Välplanerade inbjudningar och menyer
Inför en middag hade inbjudningskort i god tid skickats ut av värdinnan. Det fanns även tryckta matsedlar till middagsbordet och placeringskort med mera.
Menyerna planerades givetvis också i god tid. Grevinnan diskuterade lämpliga maträtter med mamsell (kokerskan), medan valet av vin sannolikt bestämdes av greven i samråd med betjänten Eskil. Det brukade vara samma meny under de två eller tre dagar som middagar gavs.
I nedre vestibulen tog de manliga tjänarna emot gästerna; herrarna visades in till Lilla kapprummet medan damerna till Stora kapprummet. De manliga gästerna fick ett litet kort med bordsplan som visade vilken dam de skulle föra till bordet och var man skulle sitta. På så sätt slapp gästerna leta efter sin plats vid bordet.
Det snålades inte på delikatesser
En typisk meny bestod av 9–10 rätter. Kaviar eller ostron inledde, följt av soppa. Huvudrätterna var oftast fisk (sjötunga, forell eller lax) och fågel (pärlhöns, fasan, kalkon eller vaktel), men någon gång även kött (rådjurssadel eller fårsadel). Gåslever förekommer nästan alltid på matsedlarna.
Glass, ost och frukt brukade avsluta måltiden. När gästerna reste sig drog betjänterna undan stolarna och kaffe serverades sedan i salongen.
Storslagna dukningar
Att smycka bordet med bordsuppsatser bestående av spegelplatåer, frukt- och blomsterskålar med mer i silver eller brännförgylld brons uppstår en bit in på 1800-talet och har att göra med en förändring i matkulturen som då infördes på bred front runtom i Europa: maten serverades inte längre à la Française utan à la Russe. Med servering på det franska sättet sattes middagens samtliga rätter fram på bordet samtidigt och utgjorde då också dukningens blickfång, men när man nu på det ryska sättet bar in rätterna i tur och ordning blev det lite tomt på bordet. Då ersattes maten med bordsplatåerna för att fylla tomrummet.
Det finns två bordsuppsatser som kom till användning vid festmiddagarna i det Hallwylska hemmet. Den stora bordsplatån, ett franskt empirearbete, var inköpt hos antikhandlaren A Matsson 1898 för 2251 kronor, och resterande delar från fru Lilly Cadier tre år senare – för 8000 kronor. Uppsättningen hade tillhört Dom Pedro I (Peter I), kejsare av Brasilien, och hans fru Amalia av Leuchtenberg som var syster till Josefina av Leuchtenberg, gift med Oscar I av Sverige.
Servetter i fokus
I borddukningen ingår även vackra servettbrytningar, damernas servetter är formade till solfjädrar och herrarnas servettbrytning är ”kopplade gevär”.
Se det uppdukade bordet
Det uppdukade bordet visas i praktfulla matsalen på Hallwylska museet. I entrébiljett som kostar 120 kronor för vuxna ingår ett besök i utställningen. Det är kostnadsfritt för barn och unga upp till 18 år att besöka utställningen.
Dukat för fest! visas fram till 8 november 2023.
Tillgänglighet – museet saknar hiss
Hallwylska museet har fem våningsplan och utställningen visas en våning upp. Eftersom det inte finns en hiss behöver du gå i trappor.
