Hallwylska podden

Hallwylska museets tesalong tar klivet ut i poddens värld. Med palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.

Avsnitt 24: Arbetarens rätt - Del 2, Ljusne-Woxna AB i blåsväder

Walther von Hallwyl tog över ledningen för Ljusne-Woxna AB i en tid då nya krav ställdes på bolaget, både från den föränderliga marknaden, och från de anställda. Han kom på kant med arbetarrörelsen och drogs in i ett mediadrev. Rykten om nedläggning började florera.

Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Avsnitt 23: Arbetarens rätt – Del 1, Arbetets frihet?

 

 

Sågverkens historia är kantad av konflikter. I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det första avsnittet berättar vi om hur vi har rört oss från bondesamhällets sätt att hantera anställning och tillhörighet, till nya former som bättre skulle möta den nya verkligheten vid verk och industri. Hur såg arbetarens rättigheter ut innan facken formades? Hur såg man på dem som ville gå samman kollektivt?

Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Avsnitt 22: En kropp att forma? Om korsetter, hälsa och ideal
 

 

 

Vid det tidiga 1800-talet inleds korsettens glansperiod, samtidigt upprättar läkarkåren viktkurvor och tabeller för att definiera sunda idealkroppar. Kroppen var ett högaktuellt ämne men mycket av det som rör kroppslighet var tabubelagda samtalsämnen, som t.ex. de formande underkläderna, som kom att prägla mångas liv. I det här avsnittet pratar vi om korsettens historia, som trots sin intima och laddade natur kom att väcka debatt - och om vad man kan utläsa om kvinnokroppens historia genom den.

Medverkande: Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt modekännaren Lotta Lewenhaupt
 

Avsnitt 21: I kamp mot en osynlig fiende

 

 

Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi?

Medverkande: Bi Puranen, Institutet för framtidsstudier, Thomas Roth, armémuseum och Hallwylska museets Emelie Höglund.

Avsnitt 20: Köket – ett rum i förändring

 

 

Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och matkonsumtion i fokus.

Medverkande: Hallwylska museets Hanna Kronblad och Emelie Höglund, samt ekonomhistorikern Jenny Lee

Avsnitt 19: Mjölktänder, hårlockar och minnen

 

 

Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke. 

Medverkande: Leif Wallin från Nordiska museet, Jessica Söderqvist och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Avsnitt 18: Wilhelmina och återupptäckten av det gamla Kinas bronsskatter

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset?

Medverkande: Jan Romgard, Eva Aggeklint och Hallwylska museets Emelie Höglund

Avsnitt 17: Varför vapen?

 

 

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidevarv?

Medverkande: Emelie Höglund, Samuel Norrby och Andreas Olsson.

 

Avsnitt 16: Tid för sorg

 

 

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann?

Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 15: Från skräddarsytt till konfektion

 

 

I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna.

Medverkande: Louise Wallenberg från Stockholms universitet, Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 14: Den mångsidige Rolf de Maré

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina konstsamlingar till moderna museet.

Medverkande: Frida Bowallius, Leif Östman och Emelie Höglund

Avsnitt 13: Sågverkarsamhället Ljusne

Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agrara hembygd? Kan man genom sågverkssamhällena få syn på det moderna livets början?

Medverkande: Azmara Nigusse, Håkan Berglund Lake och Emelie Höglund

Avsnitt 12: Ebba von Eckermann – och kvinnorörelsens politiska pionjärer

Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället?

Medverkande: Ann-Marie Petersson (Sällskapet för moderata kvinnors historia), Sofia Nestor och Emelie Höglund

Avsnitt 11: Bland konfektaskar och påskägg

Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet.

Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund

Avsnitt 10: Guld av gröna skogar

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Medverkande: Kinna Björkvall, Azmara Nigusse, Emelie Höglund

Avsnitt 9: Bekantskap sökes

Museimedarbetaren Bengt Claudelin dokumenterade klotter på offentliga toaletter på sin fritid. I hans efterlämnade arbetsböcker kan vi se att klottret fungerade som kontaktannonser för män som stämde förbjudna möten med andra män, i en tid då samkönade relationer var olagliga. Vad kan de här böckerna berätta om sekelskiftets Stockholm och kvarteren runt Hallwylska palatset?

Medverkande: Emelie Höglund och Michaela Carlberg från Hallwylska museet, Rebecka Lennartsson från Stockholms stadsmuseum och Thomas Wimark från Stockholms universitet

 

Avsnitt 8: Resan till Egypten - julen 1900

Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten  – och såklart hur julen firades.

Medverkande: Sara Dixon, Frida Bowallius, Emelie Höglund
 

Avsnitt 7: På resande fot

Wilhelmina von Hallwyl reste utomlands minst 62 gånger i sitt liv, i en tid när ångbåtar och nya järnvägar öppnade fönstret mot världen. Förutsättningarna för att resa förändrades radikalt och man grundade charterbolag och byggde hotell. Det berättar vi mer om i senaste avsnittet.

Medverkande: Sara Dixon, Gösta Sandell, Emelie Höglund
 

Avsnitt 6: Visitkortens dolda språk

Vikta hörn, dolda budskap och umgängeskultur. I museets arkiv finns cirka 3 500 visitkort från paret von Hallwyls tid.  Vi pratar om visitkorten som fenomen och tittar närmare på kortens veck och krumelurer. Hur kan de läsas? Vilka regler gällde? Och hur knöt man nya kontakter i en mycket formell samhällsklass?

Medverkande: Sara Dixon, Gösta Sandell, Emelie Höglund
 

Avsnitt 5. Katalogverket – från hårnålar till mästermålningar

Varför väljer man att föra en förteckning över allt i sitt hem – från kopparkastruller och hårnålar till mästarmålningar av Lucas Cranach? Vi berättar om den alltomfattande katalogen och det långa arbetet med att få den färdig. Om att kasta 10 års arbete i papperskorgen, om noggrannhet, viljestyrka och framsynthet. Och en och annan anekdot.

Medverkande: Samuel Norrby, Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet

 

Avsnitt 4. Systermuseet Schloss Hallwil

 

 

Hur kommer det sig att Hallwylska museet har ett systermuseum i Schweiz? Vi besöker den gamla släktborgen Schloss Hallwil. Från slottsmuren berättar vi om Wilhelminas omfattande arbete på platsen, människoöden ur den von Hallwylska släkten samt ett och annat medicinalt tips – som varför en bör ge sina hästar vin istället för vatten.

Medverkande: Frida Bowallius, Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet
 

Avsnitt 3: Jul på Hamngatan

Drömmen om en stämningsfull jul förknippas ofta med överdådigt dekorerade sekelskifteshem. Hur firades julen i Hallwylska palatset? Om skrock och traditioner, mat och dekorationer. Hör om detta och mycket mer i vårt extra långa julspecial!

Medverkande: Håkan Liby, Klara Gustavsson, Emelie Höglund
 

Avsnitt 2: Systrarna von Hallwyl

Ebba, Ellen och Irma -  tre systrar som gjort olika val i livet. Vad berättar deras öden om oss idag och kvinnors villkor då? Hur var det att leva som kvinna i borgarklassen under det sena 1800-talet? Hur långt kunde man gå i jakten på sina drömmars mål utan att förlora sin plats?

Medverkande: Emelie Höglund och Annika Williams från Hallwylska museet och Patrik Steorn, museichef på Thielska galleriet
 

Avsnitt 1: Wilhelminas mustasch

”För allt i världen, glöm inte mina mustascher”.  Det lär Wilhelmina von Hallwyl ha sagt till barnbarnet som ritade av henne hemma en långtråkig dag. Hårstråna över läppen syns stolt på flera porträtt i palatset och har blivit en snackis bland besökarna. I premiäravsnittet av Hallwylska podden pratar vi mustasch och samlartyper. Det handlar om maskulinitet, femininitet och självbild.

Medverkande: Frida Bowallius, Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet