Museipedagog guider elever i palatset.
Foto: Helena Bonnevier, Hallwylska museet/SHM.
  1. Start
  2. Skola
  3. Skolprogram
  4. Skolprogram gymnasiet

Skolprogram gymnasiet

Kvinnlig rösträtt, bilden av svenskheten, herrskap och tjänstefolk. Elever i gymnasiet får gå visningar där vi kopplar dåtid med nutid och berör ämnen som kulturhistoria, socialhistoria, ekonomisk historia och idéhistoria.

Pris

  • Skolvisningar på plats eller live digitalt: 900 kronor
  • Inspelad digital skolvisning med dialog: 450 kronor
  • Dramavisningar för skola: 1 800 kronor
På platsDigitalt

Möt Hallwylska museet – allmän husvisning

I en tid då samhället förändrades på många sätt valde Wilhelmina von Hallwyl att bevara sitt hem för framtiden, som ett museum. Visningen utforskar brytningstiden kring sekelskiftet 1900 och de stora tekniska och samhälleliga förändringarna som då tog sig uttryck på många sätt. Under visningen gör vi nedslag i husets olika miljöer och eleverna får bekanta sig med både herrskap och tjänstefolk. Hur såg rollerna ut för olika människor, beroende på exempelvis kön och klass? Vilka var det som bodde och arbetade i huset?

Kopplat till läroplanen

Historia

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

Samhällskunskap

  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor.

Boka visning

På platsDigitalt

Ebba och kvinnans politiska röst i frigörelsens tid

När kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt var Wilhelmina von Hallwyls äldsta dotter Ebba von Eckermann en av dem som klev ut i offentligheten.

Hon var en av Sveriges första kvinnliga studenter, engagerad i Fredrika Bremerförbundet, medgrundare till Moderata kvinnoförbundet och hade talang för att elda massorna. I visningen undersöks hur kvinnliga politiska pionjärer organiserade sig, utbildade sig och banade vägen för demokratisering i Sverige i en tid där många av de rättigheter vi idag tar för givna närmast framstod som en utopi.

Vi tittar på kvinnokampen ur en klassperspektiv där vi ser parallella rörelser, ibland i strid med varandra. Vilka lagar och begränsningar var viktiga att riva upp, för vem och varför? Hur skilde sig kampen för arbetarklassen och borgerligheten? Vem var den myndiga kvinnan, och hur borde hon framställas?

Kopplat till läroplanen

Historia

· Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

· Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

· Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

Samhällskunskap

· Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Boka visning

På plats

Herrskap och tjänstefolk – dramavisning

Hur levde Walther och Wilhelmina von Hallwyl i sitt palats? Vilka uppgifter hade de som arbetade i huset? Följ med på en visning om herrskap och tjänstefolk.

Boka visning

På platsDigitalt

Bilden av svenskhet

Nationalitet och identitet – hur var det att invandra till Sverige under nationalromantiken? Walther von Hallwyl gifte in sig i en av Sveriges rikaste familjer i en tid då nationalitet och identitet knöts tätt samman.

Från att ha kunnat byta nationstillhörighet genom att svära sin trohet till ett annat land, föddes nu individen in i sin nation. Nationalromantikerna sökte folksjälen i språket, naturen och kroppen och bilden av ”svenskhet” definierades. Vilka konsekvenser fick detta för den som var ny i landet?

Kopplat till läroplanen

Historia

· Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

· Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Boka visning

På plats

Kroppens allra hemligaste – visning med dramatiserade inslag

En visning med fokus på sekelskiftets litteratur. Under det sena 1800-talet var skönlitteraturen en plattform för samhällsdebatt, dit även de utan rösträtt hade tillträde.

Följ med på en vandring genom museet i den dåtida litteraturens ljus. Tidens romaner debatterade bland annat det borgerliga äktenskapet, och konsekvenserna av att hålla unga kvinnor ovetandes om den egna sexualiteten.

Hur såg de gifta kvinnornas situation ut kring sekelskiftet 1900? Hur såg äktenskapet och sexualmoralen ut? Vilken var den gifta kvinnans ekonomiska situation, och vilka möjligheter fanns att påverka den? Under det sena 1800-talen tog flera kvinnor chansen att i egenskap av författare protestera mot tidens lagar och ideal.

Visningen lyfter exempel ur böckerna Pengar av Victoria Benediktsson och Constance Ring av Amalie Skram. Det är inte nödvändigt att klassen har läst böckerna innan besöket.

Kopplat till läroplanen

Historia

  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
  • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Svenska

  • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
  • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

Litteratur

  • Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur.
  • Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv.

Boka visning

På platsDigitalt

Under ytan vid sekelskiftet 1900

Vid sekelskiftet 1900 rådde strikta normer kring kropp, nakenhet, kön och sexualitet.

Den borgerliga kärnfamiljen var samhällsnorm och den grund som samhället ansågs vila på, och familjemedlemmarnas moraliska val vaktades noga. Följ med på en visning om hur det då kunde vara att avvika från det förväntade, söka sin egen väg och finna sin sanna kärlek.

Kopplat till läroplanen

Historia

· Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

· Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

· Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

Samhällskunskap

· Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Boka visning

På plats

Vilken tid – vilken stil?

Vad berättar gamla föremål? Följ med på en visning som undersöker rummens och möblernas olika stilar och status.

Föremålen berättar både om den tid och de villkor som gällde då de skapades. När det Hallwylska huset byggdes 1893–1898 stod hantverkskunnandet på topp i Sverige, och paret Hallwyls hem erbjuder en provkarta på det bästa som skapades vad gäller träarbeten, stuckatur och dekorationsmåleri.

Kopplat till läroplanen

Historia

· Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.

Boka visning

På platsDigitalt

Skogen bakom palatset

Wilhelmina von Hallwyls far, Wilhelm Kempe, var en av de första aktörerna inom den svenska skogsindustrin. Kempe började med små företag som expanderade till sågverk och järnbruk. Familjeföretaget Ljusne-Woxna AB var en del av Sveriges industrialisering, som kom att förändra samhället i grunden. Låt oss berätta om denna förändring genom Hallwylska museets historia.

Kopplat till läroplanen

Historia

· Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

· Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

Boka visning

Bra att veta inför ditt besök

  • Garderob: Det är inte tillåtet att ta med jackor eller väskor in i museet. Det finns skåp i entrén till museet, där du kan låsa in dina ytterkläder.
  • Matsäck: Det är inte tillåtet med mat och dryck in i museet.

Planera ditt besök

Tillgänglighet

Hallwylska museet har fem våningsplan, men tyvärr ingen hiss. Den enda vägen runt i museet är via trappor. Antalet trappsteg varierar, beroende på vart du vill komma i huset. Vill du gå en guidad visning av huset, innebär det minst 103 trappsteg upp och ned.

Om tillgänglighet i museet

Skicka en bokningsförfrågan

Du kan välja mellan visningar som sker på plats på museet eller digitala visningar som strömmas. Välj enbart en typ av visning.

Du behöver fylla i allt som är markerat med *.

      Uppgifter om skolan

      Jag har tagit del av Statens historiska museers policy för behandling av personuppgifter och samtycker till att mina kontaktuppgifter samlas in och sparas i enlighet med dataskyddsförordningen.

      Tekniska problem formulär

      Har du problem att skicka din förfrågan eller inte fått svar inom 24 timmar kan du mejla bokning@hallwylskamuseet.se.

      Lärare och barn på museet

      Nyhetsbrev för skola!

      Prenumerera på vårt nyhetsbrev för skolor för att få tips om aktuella skolprogram.