Pressbilder
Välkommen att ladda ner bilder för publicering. De flesta bilder på föremål från samlingarna är licensierade med CC BY vilket innebär att de är fria att använda, under förutsättning att upphovsman och/eller Hallwylska museet anges i samband med bildens publicering.
Ladda ner bilder
Välj under respektive bild vilken bildstorlek du vill ladda ner. När du klickar på vald storlek kommer bilden öppnas i ett nytt fönster, för att ladda ner bilden behöver därefter högerklicka. Välj sedan "ladda ner bild" och spara ner bilden där du önskar.
Frågor om pressbilder
Om du inte hittar en pressbild som du söker kan du kontakta pressansvarig på: anna.glowacki@shm.se
Frågor om föremålsbilder
Om du har frågor om föremålsbilder kan du mejla till bilder@shm.se.
Teknisk support
Har du problem med att ladda ner en bild? Kontakta supporten på: webb@hallwylskamuseet.se
Från biblioteket/ arbetsateljén i Palazzo Pesaro degli Orfei
Fotograf: ©Claudio Franzini
Fortuny var en bildad man. De första åren i Venedig studerade han måleri, bland annat kopierade han, som traditionen påbjöd, de stora venetianska förebilderna. Han fördjupade sig även i studier av färgblandningar och olika konstnärstekniker. Han övade sig i gravyr men ägnade minst lika mycket tid åt ljusteknik, scenografi, fotografi och musik.
Detaljbild från biblioteket/ arbetsateljén i Palazzo Pesaro degli Orfei
Fotograf: ©Claudio Franzini
Fortuny var en bildad man. De första åren i Venedig studerade han måleri, bland annat kopierade han, som traditionen påbjöd, de stora venetianska förebilderna. Han fördjupade sig även i studier av färgblandningar och olika konstnärstekniker. Han övade sig i gravyr men ägnade minst lika mycket tid åt ljusteknik, scenografi, fotografi och musik.
Henriette Fortuny klädd i pompejansk dräkt och Knossossjal
Fotograf: ©Claudio Franzini
Henriette Fortuny klädd i pompejansk dräkt och Knossossjal, inspirerad av den minoiska kulturen. Fortunys första riktiga plagg för kvinnor bestod av vida, nästan heltäckande sidenslöjor. Slöjorna var inspirerade av de grekiska Tanagrafigurerna och tygtrycken hade kretensiska och minoiska motiv. De kallades för Knossossjalar. Användes av tidens avantgardistiska kvinnor. Tempera på pannå
Målad interiör från ateljén, Palazzo Pesaro degli Orfei av Mariano Fortuny.
Fotograf: ©Claudio Franzini
Fortuny bestämde sig tidigt för att måleri inte bara var ett sätt att framställa ett konstverk, utan en möjlighet att återskapa ett latent anlag hos det obearbetade materialet. Färg och ljus var enligt honom de två viktigaste komponenterna i hans konstnärskap. Observera lampan i mitten av bilden, Scudo Saracenolampan, egen produktion.Tempera på duk.
Delphosklänning
Fotograf: ©Jean –Pierre Gabriel
Delphosklänningen är mycket enkel, utgörs av fyra hopsydda rektangulära tygstycken, som 1919 utökades till fem. Den är ett utmärkt exempel på Fortunys karaktäristiska kännetecken: måttfullhet och elegans. Den saknar nästan helt utsmyckningar, endast bältesliknande dekorerade band som fästes runt några av dessa klädesplagg, liksom silkessnören med flerfärgade strimmor av glaspärlor från Murano.
Självporträtt från 1947, två år före sin död.
Fotograf: ©Claudio Franzini
Efter andra världskriget öppnades Fortunys fabrik åter. Ändrade levnadsförhållanden orsakade av kriget, tillsammans med marknadens långsamma återhämtning och Fortunys sviktande hälsotillstånd medförde att produktionen inte kom igång som tidigare. Mariano Fortuny dog i sin venetianska bostad 1949. Hans kropp lindades in i en särk enligt den spanska traditionen. Tempera på kartong.
Delphosklänning, detalj
Fotograf: ©Jean –Pierre Gabriel
Denna ”tidlösa” dräkt symboliserar Fortunys hela syn på mode. Den påminner om den grekiska chitonen och är tydlig inspirerad av koreskulpturerna från antikens Grekland på 500-talet f.Kr. Sitt namn har dräkten fått från den mjuka plisseringen hos Aurigatunikan från Delphos.
Visning av textilier i Palazzo Pesaro degli Orfei, 1915.
Fotograf: ©FMCV – Archivio Museo Fortuny
Fortunys konstnärliga strävan på textilområdet kännetecknades av fyra viktiga huvudkomponenter: en nybearbetning av antiken, en stilisering av ikonografiska motiv, en interaktion mellan färgpigment och till sist ”kamouflage-effekten”, genom att tillämpa ett trycksystem som saknar de mekaniska delar som ger tyget ett enformigt och hårt utseende.
Klänning från 1910-talet
Fotograf: ©FMCV – Archivio Museo Fortuny
Klänning i silkessammet med dekorativt mönster, orientaliska arabesker. Tryckt mönster i guld och silver. Från 1910-talet. Capen var ett återkommande plagg i Fortunys produktion. Kragen kan fällas upp till en kapuschong. Fortuny hämtade bl a inspiration från medeltidens och renässansens klädedräkter.
Porträtt av samarbetspartnern och hustrun Henriette
Fotograf: ©Claudio Franzini
Porträtt av hustrun Henriette, född Nigrin, från 1932, av Mariano Fortuny. Paret träffades redan 1901 i Paris. Något år senare flyttar hon till honom i Venedig och de inleder ett produktivt och givande samarbete tillsammans – livet ut. Först 1924 gifter de sig. Tempera på kartong.
Fortunys palats i Venedig - Palazzo Pesaro degli Orfei,1917
Fotograf: ©FMCV – Archivio Museo Fortuny
Ett ståtligt gotiskt palats på Campo San Benego i Venedig. Redan under 1900-talets första år installerade Fortuny sig i palatset, först på vindsvåningen med konstnärsateljé och laboratorium. Det blev senare bostad. I bottenvåningen inreds en butik. Fortuny öppnade butiker i flera storstäder , bl a New York och Paris.Idag är palatset ett museum som tillägnas Mariano Fortuny. Glasnegativ.
Mönster - Fortuny
Fotograf: ©Paolo Utimpergher
Mönsterdesign, blyerts och tusch på bomullstyg, efter 1907
Nils Dardels målning ”Drömmar och Fantasier” från 1922
Fotograf: Jens Mohr
Målningen visar de tre döttrarna von Hallwyl* i klänningar som förefaller vara designade av Mariano Fortuny eller av någon samtida efterföljare. Just dessa klänningar fick Ingalill Jansson, producent för utställningen, att associera till Fortunys skapelser och ta initiativ till utställningen. * Ebba - gift von Eckermann, Ellen - gift de Maré och Roosval, Margit - gift von Geijer
Mönsterdesign
Fotograf: ©Paolo Utimpergher
Med åren utvecklade Fortuny sin tryckteknik, bl a att kontinuerligt trycka på tygets yta utan avbrott. Tryckt bomullssammet, efter 1909.
Delphosklänning före 1930
Fotograf: Jens Mohr
Av olivgrönt siden med en lång snörsko av blått silke i midjan. Klänningen har ägts och burits av Hilda Munthe, f. Pennington-Mellor (1882-1967) troligen under tiden i Biarritz. Den hittades i en koffert med kläder som legat nedpackade sedan flytten från Biarritz, ca 1930. Enl uppg var Fortuny god vän med Sartorio Aristide, arkitekt till San Michele, som också var god vän med Axel Munthe.
