1. Start
  2. Unik dräktsamling i ny modebok - Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen

Unik dräktsamling i ny modebok - Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen

Den unika Hallwylska dräktsamlingen, från 1850 – 1950, är i fokus i den nya modeboken - Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen - ett samarbete mellan doktorander och lektorer på Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet och personal knutna Hallwylska museet.

Publicerad2012.05.11

Uppdaterad2023.09.25

Den unika Hallwylska dräktsamlingen, från 1850 – 1950, är i fokus i den nya modeboken - Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen - ett samarbete mellan doktorander och lektorer på Centrum för modevetenskap och personal knutna Hallwylska museet.

Den Hallwylska dräktsamlingen utgör utgångspunkten för olika resonemang och aspekter kring mode. Samlingen omfattar inte bara dam- och herrkläder för privat och offentligt bruk i samhällets övre skikt utan också tjänstefolkets arbetskläder.

Många tankeväckande aspekter lyfts fram, bl a att den tidens segregerade samhälle både vad gäller samhällsklass och kön manifesterades tydligt via mode. Vi får också en inblick hur dräkterna använts och om hur slitage och smutsfläckar ger en bild hur levande dessa plagg var, hur de utformades och hur samlingen ska bevaras för framtida generationer.

 Redaktör Gösta Sandell, projektledare Jessica Söderqvist, konservator Johanna Nilsson, knutna till  Hallwylska museet  

Från Centrum för modevetenskap medverkar Philip Warkander, Louise Wallenberg, Hanne Eide, Andrea Kollnitz, Ulrika Berglund
Foto: Jens Mohr  Grafisk formgivning: Matilda Flodmark

Boken finns till försäljning från 24 maj i Hallwylska museets butik och kostar 160 kr.

Recensera boken! – Kontakta press@lsh.se

Margareta Berglund Hamngren, tel 08 402 30 15

Unik dräktsamling i ny modebok - Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen

LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Walther von Hallwyls regn- och automobilrock tillverkad 1895 av L Regensburg i Berlin

Fotograf: Jens Mohr
Det framgår att Walter von Hallwyl gärna åkte bil och gärna satt fram i den mer oskyddade delen, förmodligen för att känna fartvinden.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Irma von Geijers dräkt med genombrutet blommönster och plisserad kjol, 1920-tal.

Greveparets döttrar var sinsemellan mycket olika. Dessa olikheter syns tydligt i deras ensembler. Den yngsta systern Irma hade en älsklig och social karaktär, hennes ensembler var mer glamourösa. Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder. Det har släktingar och museitjänstemän gjort i modern tid.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Wilhelmina von Hallwyls klänning i mörkröd sammet och chantillyspets

Fotograf: Jens Mohr
Den är tillverkad av Augusta Lundin 1866. Hon har på sig denna klänning på porträttet, målad 1985 av Julius Kronberg, i museets rökrum. Wilhelmina von Hallwyl samlade mycket medvetet dräktsamlingen för eftervärlden
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

En ”snubbelklänning” i Paul Poirets stil tillverkad för Ellen von Hallwyl hos Au Royal Quartier i Paris, ca 1915

Fotograf: Jens Mohr
Familjen von Hallwyls ”rikedom” medförde att familjen hade större möjligheter än andra att resa utomlands. Därför finns internationella inslag i dräktsamlingen. . Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder. Det har släktingar och museitjänstemän gjort i modern tid.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Rosa klänning - Ellen Roosval på 1930-talet

Greveparets döttrar var sinsemellan mycket olika. Dessa olikheter syns tydligt i deras ensembler. Mellandottern Ellen var den konstnärliga rebellen, hennes kläder är mer utstuderade. Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder. Det har släktingar och museitjänstemän gjort i modern tid.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Detalj av svart klänning som Ellen Roosval bar på 1940-talet.

Fotograf: Jens Mohr
Greveparets döttrar var sinsemellan mycket olika. Dessa olikheter syns tydligt i deras ensembler. Mellandottern Ellen var den konstnärliga rebellen, hennes kläder är mer utstuderade. Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder. Det har släktingar och museitjänstemän gjort i modern tid.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Tre skor ur Ebba von Eckermanns garderob.

Fotograf: Jens Mohr
Greveparets döttrar var sinsemellan mycket olika. Storasyster Ebba var den duktiga med läshuvud och politiska intressen, hennes klädedräkt är mer konventionella. Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder. Det har släktingar och museitjänstemän gjort i modern tid.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Walther von Halwyls tropikkostym.

Fotograf: Jens Mohr
De flesta av hans efterlämnade kläder kommer nästan alla från Fr Kaedings efterträdare, senare Zittorin & Lundvik. Inför makarnas orientresa år 1900 lät han tillverka en enradig kavajkostym i gulvit cheviot.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Grön aftonväska till Ebba von Eckermans gröna klänning, 1950-tal.

Fotograf: Jens Mohr
Greveparets döttrar var sinsemellan mycket olika. Dessa olikheter syns tydligt i deras ensembler Storasyster Ebba var den duktiga med läshuvud och politiska intressen, hennes klädedräkt är mer konventionella. Döttrarnas dräkter skänktes till museet efter deras död. Dessa har därför inte varit föremål för samma urval som föräldrarnas kläder.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Walther von Hallwyls frack

Fotograf: Jens Mohr
Walther von Hallwyls frack med Nordstjjärne- och Johanniterordens halstecken och kraschaner plus gradband VIII:e graden inom Frimurare Orden. Önskan att klä sig prydligt och moderiktigt verkar ha följt Walther von Hallwyl genom åren. Den stora skillnaden var ekonomin –som ung en privilegierad inte vidare förmögen samhällsklass, när han dog var han en av Sveriges rikaste män
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Walther von Hallwyls reseur i stål.

Fotograf: Jens Mohr
Önskan att klä sig prydligt och moderiktigt verkar ha följt Walther von Hallwyl genom åren. Den stora skillnaden var ekonomin – som ung, ur en privilegierad inte vidare förmögen samhällsklass, när han dog var han en av Sveriges rikaste män.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Kuskens livré

Fotograf: Jens Mohr
Familjens kusk hade till skillnad från de övriga manliga tjänarna endast en arbetsuniform Kusken var klädd i en förhållandevis ålderdomlig kostym med rötter i 1800-talets mitt. Den bestod av bonjour, väst, spetsbyxor, hög hatt och blankpolerade stövlar i svart kalvskinn. Den bevarade kostymen från 1907 kostade 95 kr
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Omslaget till Ett sekel av dräkt och mode, ur den Hallwylska samlingen

Fotograf: Jens Mohr
Publikationen är ett samarbete mellan doktorander och lektorer på Centrum för modevetenskap och personal knutna Hallwylska museet.
LågupplöstMedelupplösningOriginalupplösning

Publicerad2012.05.11

Uppdaterad2023.09.25