1. Start
  2. Samla som Wilhelmina; följ Wilhelmina v Hallwyls fotspår från Bukowskis salonger till hennes egen skattkammare på andra sidan parken

Samla som Wilhelmina; följ Wilhelmina v Hallwyls fotspår från Bukowskis salonger till hennes egen skattkammare på andra sidan parken

Asiatisk keramik ur Hallwylska museets samling är en ny publikation som museet också ger ut i en engelsk upplaga. Lördag 28 november kl.13 berättar Ingalill Jansson, en av bokens författare,om publikationen på Bukowskis. Cecilia Nordström, specialist på orientaliskt konsthantverk, Bukowskis är också där. Ca 13.45 fortsätter presentationen i Hallwylska museet, vid den asiatiska samlingen.

Asiatisk keramik ur Hallwylska museets samling är en ny publikation som Hallwylska museet också ger ut i en engelsk upplaga. Stories, Legends and Hidden History – Asian Ceramics in the Hallwyl Collection.

Välkommen den 28 november kl. 13, plats Bukowskis, Berzeeli Park 1. Cecilia Nordström, specialist på orientaliskt konsthantverk, Bukowskis, hälsar välkommen. Ingalill Jansson, en av bokens författare, berättar om publikationen. Ca 13.45,fortsätter vi till Hallwylska museet, ca 100 m bort, där Ingalill guidar oss runt i den asiatiska samlingen.

Boken finns till försäljning från 12.30, extrapris 150 kr! Tag med kontanter!
Ingalill Jansson, I:e intendent vid Hallwylska museet, har tillsammans med, bokens huvudförfattare, den brittiska experten Rose Kerr, gått igenom den Hallwylska samlingen. I boken, med bl a fantastiska närstudier, belyses samlingens karaktär i ett nytt nationellt och internationellt perspektiv där dess förvärvshistoria lyfts fram.

Varför Hallwylska museet och Bukowskis
Wilhelmina von Hallwyl, 1844-1930, var en av Bukowskis största kunder vid sekelskiftet 1900.
Så här beskriverKarl Asplund, Bukowskis, verksam vid Bukowskis, bl a dess direktör under åren 1929-1953.
”denna originella, temperamentsfulla och charmerande dam som sannerligen inte utmärkte sig för någon klädelegans när hon kom in till Bukowskis tillsammans med sin lika gamla och originella sällskapsdam, fröken Uhse, och drog upp buntar av tusenlappar ur strumporna för att betala sina räkningar”.
En av de första i Sverige med intresse för asiatisk keramik
Redan i slutet av 1870-talet kom Wilhelmina von Hallwyl över den första asiatiska keramiken. Samlandet tog fart tio år senare. Det inföll med ett för tiden allmänt intresse för asiatisk keramik. Och den asiatiska samlingen är Hallwylska museets numerärt största. 

Asiatisk keramik

Fotograf: Jens Mohr
Omslaget till publikationen Asiatisk keramik ur Hallwylska museets samling som Hallwylska museet också ger ut i en engelsk upplaga. Stories, Legends and Hidden History – Asian Ceramics in the Hallwyl Collection. Hoppande karp och plommonblommor är symboler för våren I målningen finns mycket rött, en lyckobådande och festlig färg.

Skål med etui. Porslin

Fotograf: Jens Mohr
Skål med etui. Porslin. Koboltblå. Västerländska monterade beslag av förgyllt silver. Etuiet är europeiskt, samtida med monteringen. Mingdynastin. 1500-talets andra hälft Fint tecknade förgyllda slingrande arabeskdekoration inte är kinesisk, utan tillagd innan beslagen sattes dit ca 1650. Var den här skålen förgylldes förblir ett gäckande mysterium.

Ask, formad som en silvertacka. Porslin.Koboltblå underglasyr.

Fotograf: Jens Mohr
Mingdynasin, kejsar Longqings märke och från hans regeringsperiod (1567 – 72) Ett exceptionellt föremål. Den är formad som en dyrbar silvertacka, dekorerad med femkloade drakar och har ett kejsarmärke. Kejserligt porslin från det kortvariga, femåriga Longqing-väldet är ovanligt. Det Hallwylska exemplaret kom tidigt till Sverige och ställdes ut i Stockholm 1914

Tripod (trefot) av Li-typ. Lergods.

Fotograf: Jens Mohr
Tripod (trefot) av Li-typ. Lergods. Mellersta Zhoudynastin (8:e – 6:e århundradet f. Kr.) Tripodens räfflade dekor och de tre flänsarna kan hänföras till formerna på den typ av bronskärl som användes till mat. Den svenske ingenjören, arkeologen och antikhandlaren Orvar Karlbeck uppgav att tripoden påträffats i den östra Henanprovinsen i norra Kina.

Huvudkudde. Stengods Vit engobe, järnbrunt måleri med genomskinlig glasyr

Fotograf: Jens Mohr
Som nummer två bland wikimediabilderna återfinns en kinesisk kudde av stengods, tillverkad för kineser som föredrog ett fast nackstöd. Ett föremål ur Hallwylska museets ostasiatiska samling. Den finns även avbildad i publikationen” Asiatisk keramik Ur Hallwylska museets samling”Cizhou gods, Jindynastin (1115 – 1234) Det gav korrekt hållning och en sval yta att vila huvudet på under sommaren.