Korsettkriget – om frigörelsen från det snörda livet

Utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet har producerats av Kvinnohistoriskt museum i Umeå. Utställningen har utvecklats i nära samarbete med Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet. För att skapa en visuellt rik utställning har den nu kompletterats med dräkter och korsetter från Hallwylska museets egna samlingar. Besökaren får också se dräkter från Carl Larssongården formgivna av Karin Larssons och Hallwylska museet har även lånat in ett par korsetter och en reformdräkt från Skansens klädkammare. 

Korsetten är ständigt återkommande i modet om än i varierad form. Hallwylska museet ställer därför även ut nytillverkade korsetter och dräkter som inte tidigare visats av den norska designern Ove Harder Finseth.

Diskussionen om korsetten

Kampen började en februaridag i Stockholm år 1885 när en grupp kvinnor förklarade krig mot korsetten och en livlig debatt blossade upp som därefter kom att kallas Korsettkriget. Debatten handlade om hur korsetten begränsade kroppen och plagget blev en katalysator i en större diskussion, om kön, klass och identitet.

Olika idéer fanns om vad det innebar att vara kvinna och hur kvinnans roll skulle se ut i ett alltmer demokratiskt samhälle. Tiden var inne för en frigörelse från korsetten som försvårade andningen och begränsade rörelsefriheten. Debatten ledde till att dräktreformrörelsen växte fram.

Det ligger nära tillhands att tänka att korsettens dagar var räknade när kvinnor tog en ny roll i samhället. Med de billigare korsetterna som började tillverkas i nya material hittades en ny målgrupp i arbetarklassen. Utställningen bygger på forskning och boken Korsettkriget – Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet.

– Kvinnors relation till korsetten var komplex och motstridiga tolkningar av korsetten existerade samtidigt. Till exempel var det flera ledande personer i kampen för kvinnlig rösträtt som försvarade korsetten och även de som var kritiska kunde ha svårt att själva lägga bort sin korsett, säger Henric Bagerius.

Då och nu

Långt in på 1900-talet var varianter av korsetten en självklar del av kvinnors kläder. Idag syns dess arv i utformningen av våra underkläder, som bygelbehån och dekorativa bodies sydda i spets. Vi formar idag våra kroppar efter ett något annorlunda ideal och med andra metoder. Idealet med en fast och slät figur har överlevt in i våra dagar – om än i nya former.

– Också idag finns ett dubbelt förhållande till korsetten. Den kan vara ett kraftfullt plagg att uttrycka sig genom, som kan signalera en utmanande djärvhet och kontroll samtidigt. På modevisningar och i media ser vi att den ännu är ett levande inslag. Ett gemensamt drag mellan då och nu är att man genom sin kroppsiluett vill signalera självdisciplin, säger Emelie Höglund utställningens producent.

Välkommen till pressvisning av utställningen på Hallwylska museet den 11 mars kl. 09.30.

Under pressvisningen medverkar Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro Universitet och Emelie Höglund utställningens producent på Hallwylska museet. Vi börjar visningen med en kopp kaffe i palatsköket. 

För övrig information och anmälan kontakta:

Anna Glowacki, pressansvarig

Tel. 0767242334

E-post: anna.glowacki@shm.se

Utställningsfakta: 

Titel: Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet

Visas: 13 mars 2026 – 10 januari 2027
Utställningen innehåller: Perspektiv och texter baserade på docenten Henric Bagerius forskning och utvecklade i samarbete med Kvinnohistoriskt museum. Klänningar och korsetter ur Hallwylska museets egna samlingar, Karin Larssons formgivna klänningar, reformdräkt och korsetter från Skansen. Nytillverkade dräkter av norske designern Ove Harder Finseth. Nutida korsetter från Hünkemöller.

Pris:  150 kronor inträde till museet.
Utställningslokal: Visas på fjärde våningen i fem mindre rum. Museet saknar hiss.

Programpunkter kopplad till utställningen:

Modevisning – Glimtar ur en historisk garderob 1860–1900

Lördag 21 mars, kl.13.00 och 15.00

Välkommen in i en garderob för en borglig kvinna! Det blir korsetter, frasande siden, broderier och stora kjolar, samt en och annan herre. Emelie Hertzman från Arbogateatern, utbildad i dräkthistoria vid Göteborgs och Uppsala universitet, visar och berättar på ett lustfyllt sätt om sina historiska dräkter. Pris: 350 kr, inkl. entré till museet och historisk modevisning i tavelgalleriet.

Onsdag 25 mars kl. 17.30

Var korsetten en boja som begränsade kvinnor eller en rustning för den nya kvinnan? Ett medicinskt hjälpmedel eller ett moderiktigt tortyrredskap? Fördjupa dig i en utställning kring kampen om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet.

Föredrag: Korsettkriget – Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet

Onsdag 20 maj, kl. 17.30

Det sena 1800-talets Sverige präglades av olika reformrörelser. En av dessa var dräktreformrörelsen och vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm krig mot korsetten. Det blev uppstarten till en trettioårig strid mot trånga snörliv och långa släp. Hör historikern Henric Bagerius berätta om kampen utifrån boken och utställningen Korsettkriget. Pris: 200 kr, inkl enté till museet.