Två klänningar från filmer av Bergman visas tillsammans med foto och skiss av samma klänningar

Utställningen visades: 10 november 2017 – 24 april 2018

Bergman på modet

– Kvinnoroller & kostymer i Bergmans filmer 

I utställningen presenterades ett urval kostymer som knöt an till de filmer av Bergman som utspelar sig under det sena 1800-talet och tidigt 1900-tal. Filmerna stämde tidsmässigt överens med den period då familjen von Hallwyl levde och verkade i sitt palats på Hamngatan 4 i Stockholm. 

Under utställningen Bergman på modet mötte vi kvinnornas centrala roller i Ingmar Bergmans rika filmproduktion - den så kallade ”Bergmankvinnan”. I hans filmer var det oftast kvinnorna som stod för färgen medan männen utgjorde en mörk fond som fick kvinnorna att lysa, inte bara bildligt.
I museets sovrumsvåning visades kostymer från olika karaktärer från filmerna och här mötte vi även Bergman som person och filmskapare genom att visa familjebilder från hans egen barndom. Parallellerna var tydliga mellan Bergmans uppväxtmiljö och hans filmiska bildvärld.

Svartvitt fotografi av familjen Bergman
Familjen Bergman. Privat familjebild © Stiftelsen Ingmar Bergman.

– Bergmans filmkostymer har aldrig tidigare lyfts fram på det här sättet. Det ligger en omfattande research till grund för utställningen, vi har hittat kostymer som inte visats sedan filmerna spelades in. Det är också speciellt roligt att kunna ställa ut kostymer från Bergmans svart-vita filmer. Man har ju inte haft en aning om vad de har för färg, säger Anna Bergman, scenograf och kostymtecknare samt delproducent till utställningen.

Med Hallwylska palatset som inramning och med det liv som en gång levdes här skildrades sekelskiftet och borgerskapets ”diskreta charm”; den ständigt närvarande tjänstekvinnan, den modemedvetna yngre kvinnan och den åldrande matriarken. Det är många likheter med Wilhelmina von Hallwyl och den kvinna (mormor, farmor, faster) som ofta intog en central plats i Bergmans berättande.

Skisser, bilder och teckningar

Med hjälp av kostymerna, bevarade kostymskisser och stillbilder från filmerna fick man en gemensam bild av både det textila hantverket i dräkterna och fakta om filmerna.

Bild ur filmen Fanny och Alexander där familjen dansar på led under julafton.
Långdans under julafton i Fanny och Alexander med Jarl Kulle i täten © 1982 AB Svensk Filmindustri & Svenska Filminstitutet.

Man fick veta hur viktiga kostymtecknarnas insatser varit för filmerna och hur de rådande modetrenderna har haft sin inverkan på formgivningen av kostymerna i Bergmans historiska kostymdramer. En bra kostym kännetecknas av att den blir som en andra hud och den ska växa ihop med sin rollfigur.

Julaftonsklänningar från filmen Fanny och Alexander som står uppradade i matsalen på Hallwylska museet.
Julaftonsklänningar i filmen Fanny och Alexander. Den främre klänningen bars av Gun Wållgren. Kostym: Marik Vos. 1982. Foto: Hallwylska museet, Jens Mohr/SHM.

I utställningen visades kostymer från följande filmer:

  • Gycklarnas afton (1953)
  • Sommarnattens leende (1955)
  • Smultronstället (1957)
  • Jungfrukällan (1960)
  • Lustgården (1961, regi Alf Kjellin, manus Ingmar Bergman)
  • För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964)
  • Viskningar och rop (1973)
  • Fanny och Alexander (1982)
  • Den goda viljan (1991, regi Bille August, manus Ingmar Bergman
  • Söndagsbarn (1992, regi Daniel Bergman, manus Ingmar Bergman)
  • Larmar och gör sig till (1997).

Samarbetspartners

Utställningsidé och scenografi: Anna Bergman, scenograf och kostymtecknare och Nils Harning, arbetar med kostym/rekvisita vid Stockholms dramatiska högskola.

Produktion i samarbete med SCFI/Stockholm Costume & Fashion Institute.

Redaktör: Lotta Lewenhaupt, författare och modejournalist.

Katalog om utställningen

I anslutning till utställningen producerades katalogen ”Bergman på modet” med texter av Anna Bergman och Nils Harning.