Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet
Pågår 13 mars–10 januari 2027
Debatten handlade om mer än hur plagget formade kroppen och begränsade dess rörelser. Den blev en katalysator i en större diskussion om kön, klass och identitet. Med korsetten i centrum prövades olika idéer mot varandra – idéer om vad det innebar att vara kvinna och vilken kvinnors roll skulle vara i det demokratiska samhälle som sakta tog form.
Föråldrad och modern
Under 1800-talet förändrades villkoren för kvinnor i Sverige markant. Ny lagstiftning gav dem möjlighet att utbilda sig vid universitet, rätt att bestämma över sin ekonomi och fler yrken att välja på. Det ligger nära till hands att tro att korsettens dagar var räknade. Snörningen begränsade kvinnors rörelseförmåga och krafter och därmed även deras möjligheter att arbeta och engagera sig i samhällslivet. Istället blev korsetten mer populär än någonsin. Med industriell produktion kunde klädesplagg tillverkas i större skala, nya material och till lägre pris. Korsetten blev tillgänglig för allt fler och kvinnor ur de lägre samhällsklasserna hade råd att köpa den.
I tidningsannonser marknadsfördes korsetten som ett plagg för bildade, sofistikerade och graciösa kvinnor. I stället för att stå för något föråldrat sågs den snarare som modern.
Modeslaveri och kvinnokamp
Korsettens motståndare talade om ett ”modeslaveri”. Modet var bojor som höll kvinnor fångna och hindrade dem från att ta plats i samhället. Inte minst franska modeskapare sågs som fienden. Det var från kontinenten som idealen med djupa urringningar och hårt snörda midjor kom.
Om utställningen
Utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet har producerats av Kvinnohistoriskt museum i Umeå. Utställningen har utvecklats i nära samarbete med Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet. För att skapa en visuellt rik utställning har den nu kompletterats med dräkter och korsetter från Hallwylska museets egna samlingar. Besökaren får också se dräkter från Carl Larsson-gården formgivna av Karin Larsson och Hallwylska museet har även lånat in ett par korsetter och en reformdräkt från Skansens klädkammare. Hallwylska museet ställer även ut nytillverkade korsetter och dräkter, som inte tidigare visats, av den norska designern Ove Harder Finseth.
Visningar och program till Korsettkriget
Vanliga frågor inför ditt besök
För att undvika att stöta till föremål i museimiljön är det inte tillåtet att ta med väskor in i museet, eller bära sin jacka på armen. Det finns skåp på entréplan i museet, där du kan låsa in dina tillhörigheter. Inga mynt behövs. Mindre väskor går bra att ta med sig in.
Hallwylska restaurang finns på innergården till museet och serverar mat.
Det är inte tillåtet med mat och dryck in i museet. I anslutning till museet finns Hallwylska restaurang, vi hänvisar dig dit för mat och dryck.
Av utrymningsskäl är det inte tillåtet med barnvagnar i museet, närmsta plats att låsa fast barnvagnar är på Norrmalmstorg.
Skötbord finns utanför museets toaletter.
Nej, det finns ingen hiss. Hallwylska museet har fem våningsplan. Antalet trappsteg varierar, beroende på vart du vill komma i huset. Vill du gå en guidad visning av huset, innebär det minst 103 trappsteg upp och ned.
Om tillgänglighet på museet
