Bergman på modet

Kvinnoroller & kostymer i Bergmans filmer

Bild: Louis Huch/SF, Bearbetning: Ed Shepp

10.11.2017 – 18.3.2018

Den 9 november öppnar utställningen Bergman på modet på Hallwylska museet och inleder 100-årsjubileet av Ingmar Bergman som uppmärksammas under 2018.

Utställningen presenterar ett urval kostymer som knyter an till de av Bergmans filmer som utspelar sig under det sena 1800-talet och tidigt 1900-tal. Filmerna stämmer också tidsmässigt överens med den period då  familjen von Hallwyl levde och verkade i sitt palats Hamngatan 4 i Stockholm innan det blev museum.

Bergmankvinnan

I Bergman på modet möter vi kvinnornas centrala roller i Ingmar Bergmans rika filmproduktion - den sk ”Bergmankvinnan”. I hans filmer är det oftast kvinnorna som står för färgen medan männen utgör en mörk fond som får kvinnorna att lysa, inte bara bildligt.
I museets sovrumsvåning visas kostymer från olika karaktärer från filmerna och här
möter vi även Bergman som person och filmskapare genom att visa familjebilder från hans egen barndom. Parallellerna är tydliga mellan Bergmans uppväxtmiljö och hans filmiska bildvärld.

Med Hallwylska palatset som inramning och med det liv som en gång levdes här skildras sekelskiftet och borgerskapets ”diskreta charm”; den ständigt närvarande tjänstekvinnan, den modemedvetna yngre kvinnan och den åldrande matriarken. Det är många likheter med Wilhelmina von Hallwyl och den kvinna (mormor, farmor, faster) som ofta intar en central plats i Bergmans berättande.

Skisser, bilder & teckningar

Med hjälp av kostymerna, bevarade kostymskisser och stillbilder från filmerna får man en gemensam bild av både  det textila hantverket i dräkterna och fakta om filmerna.
Man får veta hur viktiga kostymtecknarnas insatser varit för filmerna och hur de rådande modetrenderna har haft sin inverkan på formgivningen av kostymerna i Bergmans historiska kostymdramer. En bra kostym kännetecknas av att den blir som en andra hud och den ska växa ihop med sin rollfigur.

I utställningen visas kostymer från följande filmer: de flesta med manus och regi av Bergman: Gycklarnas afton (1953); Sommarnattens leende (1955); Smultronstället (1957); Jungfrukällan (1960); Lustgården (1961, regi Alf Kjellin, manus Ingmar Bergman); För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964); Viskningar och rop (1973); Fanny och Alexander (1982); Den goda viljan (1991, regi Bille August, manus Ingmar Bergman); Söndagsbarn (1992, regi Daniel Bergman, manus Ingmar Bergman); Larmar och gör sig till (1997).

Information in English (pdf)